I Barnet som kunde flyga – om Medveten Moderlighet vill författaren ge uttryck för något nytt som man kunde kalla kärlekens pedagogik. Det väsentliga med denna pedagogik är att barndomens omedvetenhet (med mycket skapande lek och sagor) leder till större medvetenhet i vuxenålder än vad som annars vore fallet.
Medveten moderlighet eller kärlek skulle vara viktig idag, ty många barn är utan föräldrar. D.v.s. föräldrarna är fysiskt där för barnen en liten stund per dag eftersom barnen är på dagis, men de har ofta inte förmågan att se barnets själsliga behov. Ty att vara förälder är att ta ansvar också för barnets känsloliv och att se barnets andliga ursprung.