I boken "Intill" tar författaren Liv Wentzel upp tråden där den förra boken," Tillhanda", slutade. Läsaren får uppleva Mariehamn runt år 1900 då staden var ung och badhuslivet blomstrade, vardagsbestyr i början av förra seklet blandas med lika delar lycka och vånda. Amanda med den röda flätan har svårt att finna sig tillrätta som nygift husmor på Seffers i Vårdö och seder och traditioner skaver mot huden. Väninnan Alva Sofia, som hon var förälskad i, har flyttat hem till Kumlinge och blivit mamma och det svider. Det gör även de blåmärken och skrubbsår som Sammels händer lämnar efter sig på hennes kropp, Sammel är hatisk och hårdhänt och vill bara ha sin vilja fram.En dag får Amanda nog och rymmer från våldet och det inrutade livet på Vårdö.På vägen dit, som sker i störtsta hemlighet, träffar hon pojkfickan Leo och i den nya staden Mariehamn finns Leo, den orädda pojkflickan som sjunger så Amanda får rysningar. Leo bor och arbetar hos fru Branér i en stor villa. Sommaren 1907 korsas deras vägar och ingenting kommer någonsin att bli som förut och snart öppnas Amandas ögon för vad det är för arbete som görs de kvällar i villan när man tar emot inbjudna manliga gäster. Det är högst sannolikt att en turiststad som Mariehamn med internationella besökare också bjöd på sällskap av det intima slaget och Amanda är på väg att dras in i det hela. Hon måste ju desperat tjäna pengar. Men så en het sommardag kommer Sammel till staden för att föra hem sin förlupna hustru och det slutar på ett sätt som ingen tänkt sig med final i Stava-Mosters trädgård. Det blir spännande att se om och hur Wentzell går vidare med sin åländska kvinnoberättelse, som har en egen ton och ett intressant persongalleri.