Det tioåriga inbördeskriget i Nepal, som hade börjat år 1996 och hade skördat 13 000 offer, kom till sitt slut och en mera sansad samhällsstruktur tillkom år 2008 genom val till en folkförsamling. Maoisterna utkom i valen som vinnare med 38 % av rösterna i folkförsamlingen, men den politiska vägen till en federal demokrati förblev stenig. Kungahuset avskaffades.

Folkförsamlingens främsta uppgift var att formulera en ny konstitution. Därav blev intet. Nu har man, efter många försök, satt som deadline maj 2011. Två andra stora frågor är landets usla ekonomi och vad göra med de 23 000 gerillasoldater som är inhysta i olika hastigt uppsatta läger.

I Indien huserar maoister med indiska förtecken naxaliterna i delstaterna Bihar, Jharkand, Västbengalen, Chhattisgarh och Orissa. Djunglerna är deras gömställen varifrån de utför sina gerillaräder mot järnvägsnätet, något som hindrar ekonomiska investeringar och därmed samhällelig utveckling.

Dessa naxaliter utgör enligt premiärminister Manmohan Singh den största säkerhetsrisken i Indien idag.

Allt detta redogörs för i boken Maoisterna i Nepal och Indien.

Maoisterna i Nepal och i Indien (naxaliter) formar en ”röd korridor” som sträcker sig från Himalaya i norr till den indiska delstaten Andra Pradesh i söder. Våld som politiskt påtryckningsmedel har under de senaste decennierna hört till vardagen. De olika grupperingarna i denna ”röda korridor” säger sig stå på de svagas sida. Men hur är det i verkligheten?

Vilka är Kinas intressen?