Den fyrdelade romansviten Tidens tiggare tar oss både tillbaka till Tulavall och ut i världen. Här i del 2, Illop, är det till en del Skottland och de skotska öarna som är skådeplatsen, när Illop själv, vresigt otålig visionär, ur en obestämd forntid, kallar på Hannafia och Tuspuru, för att få svar på en fråga och hjälp i sin vision.

Jämsides levs livet i Tulavalls ”nutid”, i slutet av 1800-talet, där Nondas från Avrions ö i Grekland landar för en vinter och träffar Janette – som sedan träffar Botulf, nyinflyttad fotograf.

Skeendena går in i varandra i steg och mönster, som de många turerna i en långdans. Mitt under händelsernas gång ser man kanske bara det som är närmast för ögonen, medan överraskningar dyker upp, faror lurar och räddningar sker på oförutsedda vis. Vad den djupa meningen är kan bara anas, i den påverkan som sker från liv till liv.