Små förlag som i detta fall Litorale spelar en viktig roll för att upprätthålla litterära traditioner. Verspoesin har en speciellt lång tradition och Huldén ger prov på att vara både välbevandrad och mångkunnig i det han gör.

Har övat en hel del på svängen.

Kullerbyttan går bra

och nu brukar han ha

ganska talrik publik vid bassängen.

I dikten Simerick visar Huldén sitt kunnande av skämtversformen limerick som är uppkallad efter en irländsk stad. Med nudistskämtet får han till stånd en viss fräckhet som är karaktäristisk för versformen. Dikten ger också prov på det lättsinne som diktbokens titel är en anspelning på. Medan en del av dikterna är lätta att ta till sig och lockar ett gott skratt tack vare den språkliga lekfullheten, finns det också tecken på allvar i På lätta versfötter. Lättheten i diktens flyt består dock hela boken igenom.

Dikterna förekommer i alfabetisk ordning och något uppenbart tematiskt sammanhang har man inte velat understryka i samband med utgivningen. Det som förenar dikterna är att de är verspoesi och poetens lekfullhet med språket utmärker dem. Ännu för ett sekel sedan upplevdes bundna versformer som en tvångströja av många poeter som kände sig tvingade till nödlösningar för att uppfylla förväntningarna. I dag är verspoesin marginell och antagligen tvärtom befriande för de poeter som fortfarande är invigda i konstens hemligheter.

Huldén har vunnit nordiska mästerskap i nyskrivna snapsvisor och är dessutom författare till psalm nummer 882 i Psalmboken. Meriter saknar han således inte i sin gärning som publicist, visartist och verspoet.

Huldén skriver ledigt om årstidernas växlingar, kärleken och dessutom samhällsfenomen. Bilbanan i Käinby och Koverhars masugn lever kvar i minnen, vilka åberopas i var sin dikt.

I Lappvik med omgivning hörde vi järnverket banka.

Rödbrun var röken som steg mot en västnyländsk sky.

Tiderna fly.

Ståljätten nu i Marocko ser morgonen gry,

Hangöprofilen har blivit en afrikavy

när Koverhars masugn ger järnet i Casablanca.

Allt har sin tid och den känslan får Huldén att omfatta djur, växter, människor och allt som människan har skapat. Att den finländska sommaren kan överraska på olika sätt är något som Huldén lyckas sammanfatta i dikten Juni som är skriven i den japanska versformen haiku, med 5+7+5 stavelser. Haiku används typiskt för att skriva om naturen och årstidernas växlingar. Dessutom brukar det ingå ett överraskningsmoment och ett inbyggt motsatsförhållande i haikudikten.

Värmen har mognat.

Ställ den i frysen. Avnjut

efter midsommar.