UPPBROTT OCH DAGLIG KAMP. Sonja Nordenswans "Frihetens pris", som börjar i Europa och slutar i Amerika, knyter an till persongalleriet i en tidigare roman som tog fart i den fiktiva socken Saga, "någonstans i sydvästra Finland".

BOKEN. Sonja Nordenswans roman "En sång ur kylan" (2016) utspelade sig delvis i Finland, delvis på en ö utanför irländska kusten. Ett tema var hur man kunde bryta upp och skapa sig ett nytt liv.
   Samma spår finns i den nya romanen, "Frihetens pris", som också har en kontaktyta till den tidigare. Den nya boken tar liksom den andra vägen där den tidigare berättelsen markerade en korsväg. 

EN UTFATTIG KILLE från irländska landsbygden, snubblar över en biljett till Amerika och kan samtidigt ta sig en ny identitet. Det är inte rätt fånget men innebär en chans att klara sig.
   Joe, som han heter tills han kommer ombord på båten, har också dödat, men inte den vars namn han tar, August Mossberg. Joe drar bara nyttan av ögonblicket, det gör han senare i livet också. När han åker är året 1860.

ROMANEN UTSPELAR sig så småningom i Amerika, dit huvudpersonerna från berättelsens andra tråd, som tar fart i Stockholm, dit pigan Anna flyttar och får tjänst hos Petter Lindeman, journalist på Aftonbladet, bästis med en viss Love, som skrivit en roman om jämställdhet och kärlek. Frihet kan skrivas fram, så tänker också Petter.
   Denne Love syns inte i historien, han har orättvist blivit misstänkt för giftmord och lämnat landet! Det gör Petter och Anna också, som gifta tar de sig till Amerika, där de får börja om under anspråkslösa förhållanden.

MEN PETTER KAN till slut utöva sin profession i Woodhull & Claflin's Weekly i New York. Tidningen hör till de dokumentära elementen i romanen, den drevs av systrarna Victoria Woodhull och Tennessee Claflin, färgstarka kvinnosakskämpar, som också drev en mäklarfirma på Wall Street.
   Romanen träffar dem redan tidigare, då de försörjer sig som medier och utövare av handpåläggning och alternativa terapier. Berättelsens synvinkel är hela tiden i kontrahenternas ögonhöjd, läsaren befinner sig i ett brokigt galleri, några av dem är så kallade historiska personer.

DET ÄR PÅ GOTT och ont, ställer krav på både läsare och författare. Med lite förkunskaper kan läsaren få syn på de stora sammanhangen, men en poäng är att "de stora sammanhangen" alltid relateras till vardagsslit och ekonomiska realiteter, man måste kunna försörja sig.
   Det ligger en viss spänning i att som läsare vara på nivå med upptäcktsresan. En nackdel kan vara att berättandet ofta får rapportens form, och att persongalleriet riskerar att svämma över alla bräddar. Greppet blir filmatiskt, människoöden korsklipps och läsaren får dra egna slutsatser.

DET VERBALA berättandet har ibland bara ett löst grepp om sina karaktärer. Till exempel Anna, som börjar sitt liv som piga och analfabet och slutar i Kalifornien i den falske August Mossbergs hushåll skildras mest i episoder. Hon har en gång känt den rätte August och vet på vilken grund han har byggt sin framgång.
   Hon är heroisk där hon kämpar i skuggan av andra - hon är en huvudperson. Så har romanen kanske också tänkt att vi ska känna.

Ann-Christine Snickars
Åbo Underrättelser 12.6.2019