Han beskrivs som en skicklig kirurg, en burdus läkare, hypnoterapeut, cirkusdirektör, visförfattare, en entusiasmerare, en rimmare, en regelbrytare, en medmänniska, en grov skämtare, en pådrivare och en social begåvning.

I höst har den trollerikunnige kirurgen Claës Cedercreutz blivit porträtterad i en biografi skriven av Henrik Huldén.



I förordet funderar Henrik Huldén över vad som gör en person så pass intressant att han är värd en biografisk betraktelse:



”Vad gör en människa intressant? Frågan är viktig när det gäller personporträtt och biografier. Är det de faktorer som skiljer henne från andra, eller är det allt hon har gemensamt med sin samtid som gör den här personen till en representant för sin tid och sin kultur, sin sociala position? Hur kan vi bedöma en människas betydelse i termer av samhällsinsatser, personliga egenskaper eller efterlämnade verk. Kan vi det överhuvudtaget, finns det en sådan betydelse och i så fall i vem och i vad?”



I början av 1980-talet lärde Henrik Huldén känna Claës Cedercreutz (1917–1991) i kretsen kring Visans Vänner i Helsingfors där Claës Cedercreutz var medlem sedan år 1953.



Medicinsk hypnos



Under årens lopp hade Henrik Huldén hört en hel del historier om Cedercreutz liv och var nyfiken på att gräva djupare i Cedercreutz liv och person, och Claës Cedercreutz visade sig mycket riktigt vara en mångskiftande och speciell person med många strängar på sin lyra.



För en finlandssvensk publik är Claës Cedercreutz ett förhållandevis okänt namn, trots att han växte upp i ett finlandssvenskt Helsingforshem – anledningen till detta är att Cedercreutz rätt tidigt flyttade till Kymmenedalen och Fredrikshamn där han fick en fast tjänst som stadsläkare.



Claës Cedercreutz var en läkare som ibland tog till något okonventionella metoder, och redan i slutet av 1940-talet började han använda sig av hypnos i medicinska sammanhang.



År 1952 doktorerade han (som den första i Finland) med en avhandling om hur man kan använda hypnos medicinskt när man behandlar fantomsensationer, dvs. fall där patienten upplever att en amputerad kroppsdel sitter kvar eller där patienten känner smärta i den saknade kroppsdelen.



Under kriget hade Cedercreutz jobbat som sanitetslöjtnant på fältsjukhus och sett hur svårt det kunde vara att behandla svåra fall, dels pga. otillräcklig tillgång på mediciner, dels pga. personalbrist. En del av Cedercreutz intresse för t.ex. medicinsk hypnos kan säkert härledas till dessa upplevelser, tror henrik Huldén.



Cirkusliv



Sedan barnsben hade Claës följt med sin pappa på cirkusföreställningar, och Claës farbor, bildkonstnären, skulptören och silhuettklipparen Emil Cedercreutz, var också oerhört intresserad av cirkuslivet.



Fascinationen för trolleri och cirkuskonster följde Cläes Cedercreutz hela livet, och år 1974 grundande han en amatörcirkus i Fredrikshamn, Haminan teinisirkus, som fortsättningsvis har verksamhet i staden.



Hur stor Cedercreutz fortfarande är i lokalsamhället framgår av att Fredrikshamnarna år 2012 valde att uppkalla en nybildad kvartershelhet kring sjukhuset efter honom till ”Reutsinmäki” (Reutsibacken).



Biografin över Claës Cedercreutz ingår i Svenska Folkskolans Vänners biografiserie, som hittills omfattar böcker om Alma Söderhjelm, Anna Bondestam, Eirik Hornborg, Aleko Lilius och Victor Westerholm. I höst utkommer ytterligare en bok i serien, nämligen Jan Nåls bok om Algoth Niska.