Fiskarens dotter är ingen eländesskildring utan en livserfaren kvinnas berättelse om överlevnad och tillkämpoad balans. Barck har velat förmedla sin och tidigare släktleds historia och samtidigt berätta om ett Hangö som inte mera finns.
Samtidigt ger berättelsen en färgstark bild av ett Finland som i dag känns mycket avlägset, av en tid då var dag var en kamp för en någotsånär dräglig tillvaro.
Vivi-Ann var en lyhörd iakttagare och hennes barndomsupplevelser skildras detaljrikt och levande. Hon minns precis sina känslor och berättar öppet om besvikelser, orättvisor och grymheter.